Karl Björnson med ett sommarbarn någon gång på 50-talet

Odling av spannmål: Råg, korn, havre och även något vete i tillräcklig grad för hushållets behov. Vallar grönfoder, samt hö till kreaturens utfodring, samman med halmen från sädesslag.

För tröskning av vårsäden fanns på bondgårdarna under 1800-talet och framöver tröskverk dragna av hästar genom hästvandring, bestående av i ett särskilt hus bredvid logen inrymt sådan, bestående av en lodrät axel med ett stort av träkuggar försett hjul eller krans i höjd med tröskverket inne på logen, som därvid drevs, av emellan detta och hästvandringen dragna nya kugghjulsförsedda axlar. Till dragning av det nyttjades en eller mest två hästar. Tidigare torde dock tröskningen av all säd ha försiggått på samma sätt som skedda vid tröskningen av rågen ända in i sen tid. Detta skedde genom att nekarna vid inbärgningen för hand slogs emot logväggen för att senare under vintern rentröskas med slagor emot loggolvet även detta skedde endast med handkraft.

Kölne badstuga omnämndes 1700 - 1820 och stod på flera ställen kvar till efter sekelskiftet 1900, så i varje fall i Bergerud, Bön, Gunnerud, Sundshagen, Klevan och Bunäset.

Kölnan badstuga i Bergerud låg vid sjön. Var ett timrat hus i 1,5 våning, ganska låga. I första våningen jordgolv, i norr ett rum utan fönster med en ugn murad av kullersten, utan rökgång, så röken stannade mestadels inne. I söder plats för linberedning, med en apparat för brytning av linet, med två räfflade valsar. En undre fast med vev. En övre ledbar, med en kista fylld med sten för att tynga ned den emot linet och den fasta valsen. Därutöver fanns här en attiralj för linets vidare beredning efter brötningen. Emellan 2: a våningen och rummet med ugnen fanns en större öppning i första våningens tak och något högre däröver en större lave på vilken det rötade linet utlades till torkning före brötningen.

På denna lave utlades också spannmål, som vid lägre temperaturer skulle fås att gro till malt, för att sedan vid högre värme, som malt torkas. Någon bastubadning förekom ej här i senare tider. Men kunde badstugan ibland begagnas för torkning av andra saker som snickerivirke m.m.Yttertaket på badstugan var ett tjockt torvtak så att hallonbuskarna växte på det samma, där hallonen även mognade. Hur gammal badstugan var är ej känt, men den var uppförd före laga skifte 1829.

Den första slåttermaskinen

Den första slåttermaskinen torde Per Andersson i Holmserud ägt. På 1880-talet stod den-en amerikansk eller engelsk-åsidosatt och ej i bruk, utan slåttern skedde helt för hand med liar. Först på 1890-talet kom här några slåttermaskiner i bruk och övriga maskiner senare. I arbetet på ett bondebruk deltog då också flera personer, så kunde som i Olof Anderssons bruk i Holmserud arbetet bli utfört av tre vuxna söner, två pigor och husmodern, själv var bonden för gammal, då jag minns honom och vid andra tider kunde ytterligare arbetshjälp tillkomma. En tid på sommaren låg någon av pigorna med kreaturen i säter på skogen. Fåren gick dock fritt i skogen hela sommaren och hemtogs först på hösten.
Säterbyggnader i skogen synes de flesta gårdarna ha haft i äldre tider. I bruk fram till 1890-talet i några fall ännu längre, voro för Bunäset, Bön, Gunnerud, Holmserud, Hångstad, Klevan och Sundshagen säter vid Flikerhöjden längst i väster i Bergerudsskogen.